Så började det ...

Lions Club Båstad bildades våren 1958 och chartrades den 15 oktober 1958. Nils Sjövall var initiativtagare.

Lions Club Laholm var vår fadderklubb och faddrar var Lars Ekberg och Karl-Axel Klinker.

Nils Sjövall blev utsedd till Charterpresident.

När Lions Club, Båstad bildades slog den redan från början ett rekord inom Lionrörelsen i Sverige. Chartermedlemmarnas antal uppgick till 27, och så många stiftelsemedlemmar hade någon klubb dittills inte kunnat redovisa.

Klubben visade från allra första stund bevis på hängivenhet och initiativ. Aktiviteterna avlöste varandra och så tidigt som sommaren 1959 arrangerades den första Lionfestivalen, ett arrangemang som blev permanent och återkom under många år. Det kallades populärt för "Loppmarknaden", då en sådan också ingick i festivalen.

Under den tid som förflutit sedan Lions Club Båstad kom till, har mycket förändrats, rent socialt sett. Men trots detta har Lions en stor funktion att fylla när det gäller hjälparbetet, och detta gäller inte minst på det internationella planet.

Lions Club har aldrig tvekat att ställa upp i olika sammanhang, det må gälla i den egna bygden, inom landet eller utomlands.

Chartermedlemmar

Pengar in…….

Loppmarknader

Lions uppgift är att hjälpa. För att kunna hjälpa måste man ha medel. Ett medel är pengar. För att få pengar måste man visa aktivitet. Under de gångna åren har Lions i Båstad haft många olika aktiviteter. Den allt överskuggande har varit "Loppmarknaden".

Loppmarknaderna är något helt genuint för svenska Lionsrörelsen. Idén är framsprungen inom Lions egna led och har utgjort en av "hörnstenarna" i klubbarnas arbete för att bistå enskilda och organisationer ekonomiskt. Lions loppmarknader har fått många efterföljare i olika organisationer, som funnit loppisen vara ett effektivt sätt att skaffa sig erforderliga medel och samtidigt ett utmärkt sätt att svetsa samman medlemmarna. Jobbigt är det att driva en loppmarknad, men samtidigt mycket roligt. Det har Båstadklubbens medlemmar upplevt många gånger.

Redan första först verksamhetsåret 1959, satte man igång med denna aktivitet. Loppmarknaderna har inbringat stora belopp under åren. Naturligtvis har små misstag i arbetet inte kunnat undvikas. Som t ex när en byrå såldes inte mindre än tre gånger, dock ej till samma person. Eller när en av våra medlemmar fick släppa till sin bästa "söndagskavaj".

Aven andra aktiviteter har tillfört klubben medel. Några exempel:

1965 deltog vi tillsammans med Sveriges Radio TV i en landsomfattande aktivitet, kallad "Röda Fjädern". För vår del inbringade den ca 53.000 kronor.

1979 anlitade vi det kända TV-laget för match mot "ökända" ortsbor. En verklig publik- och kassa-succé.

1982 provades en ny julaktivitet – tavellotteriet. Detta mest tack vare P-G Holgersson. Netto 35.392 kronor.

1982 tillsammans med Röda Korset och Rädda Barnen en aktivitet för Polens folk. Den inbringade många tusenlappar, kläder och mat.

Pengar som gått ut ………

Vi är helt medvetna om att det finns andra organisationer som gör mycket mer än vad Lions kan göra. Men idén med Lionsrörelsen är att vi efter kraft och förmåga med allmänhetens stöd skall hjälpa olyckliga människor.

Hjälpen går åt alla håll. Den svenska Lionsrörelsen har hjälpt till på många håll på det internationella planet.

Men det vi i Båstads Lionsklubb främst inriktar oss på är att hjälpa på det lokala planet. Detta har skett på olika sätt.

Vi har hjälpt till kulturellt.

Vid vårt 10-årsjubileum skänktes till kommunen, 35.000 kronor, att användas till utsmyckning av lämplig plats i kommunen. Först i oktober 1977 blev det, tack vare påstötningar från Lions, ett synbart resultat av denna gåva. Kan beses i entrén till kommunens administrationsbyggnad, i form av två Märta-Måås-vävnader.

På grund av, eller tack vare den långdragna kommunala beslutsamheten, hade gåvosumman vuxit till 62.000 kronor, varför ytterligare medel finns. En nypåstötning blev alltså aktuell.

Filmerna, historiska och kulturella dokument.

Den 8 mars 1962 tillsattes en filmkommitté, med uppdrag att undersöka möjligheterna att spela in en film om Båstad-Bjäre. Initiativtagaren Nils A Pettersson blev bas för kommittén.

I januari 1963 var filmen färdig och visades på Östermalms marmorhallar i Stockholm. Flera kopior av filmen gjordes, och den har under årens lopp visats i många länder t o m i USA.

Därefter har fler filmer tillkommit. En, som omspänner, slutet av 1920- samt 1930 talet. En annan, visande 1940-talets Båstad. Och en tredje film har därefter producerats.

Vi har ägnat oss åt human hjälpverksamhet

Genom att i särskilt hög grad hjälpa ensamma, sjuka och pensionärer. Det är många ensamma i vår kommun som fått en liten julgåva, många sjuka som hjälpts till en rehabiliteringsresa till varmare länder, många pensionärer har roats antingen med utfärder eller samkväm.

Lite udda kommittéer............

1) Symaskinskommittén. 12 mars 1964 föreslog Frank Johnsson att inköpa en symaskin till en fru i Båstad. Köpet godkändes, och kommitté; Frank Johnsson, Anders Lindberg, Edmund Kjellberg, tillsattes för att se till att maskinen var i användning. I februari 1965 meddelade Frank Johnsson att symaskinen sålts för 285 kronor, eftersom båstadfrun flyttat från orten.

2) Brokommittén. 11 mars 1965 tillsattes en kommitté, med uppgift att undersöka möjligheterna att uppföra en bro över Stensån. Valdes Karl Henrik Hjort, Edmund Kjellberg och Erik Höjman. Första förslag att bron skulle byggas av Ingenjörstrupper från I 16 gratis. Gick ej. Nästa förslag till ett pris av 17.000 kronor. Kommittén entledigad 1966.

3) Åskledarkommittén. Denna tillsattes i januari 1978. Anledningen var att uppe på Åsen fanns en åskrädd kvinna. Kommittén, Gösta Trollér o Olle Angel föreslog att klubben skulle stå för 1 500 kronor av priset 3 460 kronor. Tanten ville annorlunda. Kommittén dog.

4) Jordgubbskommittén. Stig Ekvall föreslog i januari 1978, att vi skulle odla jordgubbar och därför arrendera ett antal tunnland jord, att fördelas på medlemmarna i klubben. Som medhjälpare i kommittén fick Stig/Kjell Andersson. Därefter avsomnade kommittén. Dock inte beroende på Kjell, för han öppnade sedan egen hjälpverksamhet, genom att skänka många hundratals kilon av de "goa Bjärepärorna". Dessa har gett klubben flera tusenlappar.